Brainwave Entrainment

I de flesta av mina tidigare poster har jag påpekat vikten av balans. Man kan ha massor av drömmar, önskningar och planer om aktiviteter och vägval i livet. Men för att ha en bra grund att utgå ifrån och ge sig själv bästa möjliga förutsättningar att uppnå det resultat man eftersträvar, är det rimligt att prioritera att ta sig igenom processen för att hitta sin inre balans. Och att det är det första man gör, innan man aktivt börjar ge sig in på andra vägar.

Men av egen erfarenhet vet jag att det inte är lätt. Tar man inte tag i det själv kommer man förr eller senare hamna i en situation där man till sist i praktiken inte har något val längre. Men ju längre man väntar, desto tuffare blir resan. Och ju längre man väntar, desto större är risken att man, under tiden, kräver ner sig djupare och djupare i negativitet. För egen del hade jag ett mycket tufft utgångsläge, när jag, för 13 månader sedan, på allvar började min egen resa för att släppa allt bagage som jag själv bar med mig. Det är också i början, de första månaderna, som det är jobbigast, när man har svårt att se en ljusning över huvudtaget.

Det går inte att komma ifrån att processen kommer ta tid, och det går inte att komma ifrån att man kommer få göra jobbet själv. Ingen annan kan, eller kommer, göra det åt dig. Nyckeln är att hitta det tillåtande och opersonliga förhållningssättet till sina tankar och känslor, och där finns det inga genvägar, men det finns ett amerikanskt företag, Brain Evolution System, som har utvecklat ljudfiler, som kan fungera lite som en katalysator och skynda på processen. Det är upp till dig om det känns som någonting du är nyfiken på att testa, men jag tänkte i alla fall berätta om mina tankar och erfarenheter av tekniken.

Tekniken består av ljud med olika frekvenser, som är sammansatta för att stimulera olika typer av mer positiva tankemönster. Varje ljudfil är 30 minuter lång, och man lyssnar på den via hörlurar, där höger och vänster öra får lite olika signaler, varpå hjärnan automatiskt försöker fylla i skillnaden. På det sättet blir den tränad och stimulerad att använda och fungera på balanserade och positiva frekvenser. Principen är tänkt att, i steg för steg, assistera i att hitta ett mentalt avslappnat och tillåtande tillstånd, lyfta fram omedvetna obalanser, släppa bagage och slutligen hitta tillbaka till ett aktivt liv, utifrån balans och harmoni.

Programmet består av sex ljudfiler, som man lyssnar på under en månad per fil, en gång om dagen. Var sjunde dag låter man huvudet och kroppen vila, och ger utrymme för reflektion och återhämtning. Filerna har olika karaktär och olika syfte. Jag tänkte inte gå djupare i detalj än så nu, men jag vill definitivt nämna det här som ett tänkbart komplement till meditation och avslappning på egen hand. Originalfilerna är inte gratis, men å andra sidan går de också att hitta på andra sidor på nätet. Väljer man det spåret är det dock viktigt att man undviker de komprimerade versionerna, då man inte kan garantera effekten av dem.

Jag testade det här sexmånaders-programmet relativt tidigt i min egen process, och är av uppfattningen att det har varit till hjälp för mig. Det tog mig inte ända fram, men det ökade min medvetenhet, tränade hjärnan att använda positivare frekvenser och fick mig att släppa lite av mitt bagage. Men framför allt känner jag att det gav mig en bra grund att stå på för att verkligen, på ett effektivt sätt, komma igång med min egen process på allvar. Jag rekommenderar Brain Evolution Systems program, speciellt för att komma igång och få regelbundenhet och rutin på sitt arbete.

Ljudfilerna kommer inte göra jobbet åt dig, men kanske gör de att jobbet går fortare, och det kan definitivt kännas som en stor vinst i sig.

Annonser

Våga Lita På Livet

Med balans kommer en ny klarsynthet, i och med att man inte längre ser och upplever världen genom ett filter av tankar och känslor. Det gör att man kommer se världen, människor, beteenden och sammanhang på ett tydligare och sannare sätt. I slutänden borgar det för en ny klokhet och förståelse, för hur livet hänger ihop och fungerar. Resan mot balans är kantad av insikter, och varje insikt är ytterligare ett steg mot förståelse. En förståelse, som på sikt, skänker ordning och mening åt allt man tidigare sett som kaos och slump, tur och otur. Plötsligt får man en annan känsla för helheten, och börjar ana en röd tråd, där man från början inte kunde se någonting. Så har det varit för mig, men jag tror att allas resor kommer innehålla liknande element, även om samtidigt säkert kommer skilja sig på många punkter.

Jag tror att den här förståelsen är otroligt viktig. Den skänker en inre trygghet, och samtidigt en stark mening åt livet, oavsett vad man gör, eller inte gör, av det. Det kommer fortfarande ha en mening. Även de liv som kan tyckas bortkastade fyller en viktig poäng och funktion. Och varje steg är ett steg, oavsett hur litet det är. Och en del steg kan man inte ta förrän de har föregåtts av andra steg. Man kan behöva ta sina steg i en viss ordning. Det är ingenting man behöver fundera över, men det är mycket möjligt att det är så i alla fall.

Jag ser mig inte som religös, och har aldrig gjort det. Samtidigt är tro och religion två helt olika saker för mig. Jag vet mycket, och jag tror mycket. Tron är inte slumpartad, utan bygger på erfarenheter, logik, sannolikhet, känsla och intuition. Det är verktyg som jag tror man kan komma väldigt långt med, och jag tror man kan komma väldigt nära sanningen genom dem. Vi människor är som individer och själar, en intelligent och medveten kraft, eller energi. Men det räcker inte med det, för allt tyder på att det finns åtminstone ett intelligent steg till. Kanske är det kombinationen av allas våra energier, som samarbetar och utbyter information med varandra, kanske är det något annat. Men jag har fått så många bevis för att det finns en starkt medveten, underliggande intelligens i livet, som ser och har möjlighet att koordinera helheten på ett sätt som skulle vara omöjligt för oss som individer. För att vi saknar den helhetssynen.

Min uppfattning är att det finns en plan och ett öde för varje individ och själ. Och det behöver inte motsäga att man har väldigt stor makt och inflytande över sitt eget liv, och hur man väljer att spendera det. Jag tror också att ödet stämmer överens med vad man innerst inne själv vill, även om man ibland får se det på längre sikt, eller kanske till och med över flera livstider. Insikten att det faktiskt finns en plan, både för mig som individ, och för mänskligheten som helhet, skapar en trygghet i tillvaron, samt en tacksamhet och ödmjukhet inför livet. Man behöver inte oroa sig. Faktum är att överdriven oro skapar obalans och riskerar att förlänga och försena de steg som behöver tas.

Det är värt att våga lita på livet, istället för att ta livet i egna händer, i tron att man vet bättre. Det är absolut ingen uppmaning till passivitet. Aktivitet och inre och yttre upplevelser är en viktig del av livet. Välj de vägar som du känner nyfikenheten att utforska, välj de ämnen du vill lära dig mer om, men var inte orolig, och tro inte att du behöver veta allt eller ha kontroll på allt, alltid. Det behövs inte, livet är mer förlåtande än så. Och vad du än väljer, kommer det finnas en universell förståelse för det, även om du väljer att skapa obalans. Du kommer alltid själv vara den som står närmast dina val, och kommer att få ta merparten av resultatet och konsekvenserna av dessa.

Utforska gärna livets olika nyanser, ta steg, gör val, och njut av det. Njut av att vara människa, men ta samtidigt inte livet på för stort allvar. Ett liv är bara en liten del av en existens, och det kommer fler liv, och det kommer alltid fler möjligheter. Gör det bästa av livet du har fått, men känn ingen oro. Våga lita på livet!

Att Släppa Sitt Bagage (del 2)

Det som är viktigt är att komma igång, ha målmedvetenheten, tålamodet och regelbundet avsätta tid och energi för processen, som bör vara högt prioriterad. Som många människors vardag ser ut har man dagligen massor av måsten. Man har jobb som ska utföras, barn som ska tas omhand räkningar som ska betalas, tvätt som ska tvättas, vänner som ska träffas osv. Men när processen väl kommit igång rullar den på av egen kraft, och allt som behöver skötas om runt omkring, kommer att ordnas, på ett eller annat sätt. Att ta steget till balans är prioriterat av livet, och livet kommer att göra allt för att hjälpa dig genom den fasen.

Sen är det några andra saker som det underlättar att ha förståelse för. Det kommer till exempel att ta tid. Bagage släpps inte över en natt, oavsett hur mycket man vill eller hur hårt man jobbar på det. Det är som att gå ner i vikt, eller som att bygga muskler, det kräver kunskap, tålamod, dedikering och tid. Räkna med ett halvår för att hitta medvetenheten och stabiliteten som krävs för att på allvar starta processen. Sen tar det antagligen 6-12 månader till för att rensa sin energi helt och släppa merparten av sitt bagage.

Det kommer också att gå upp och ner. Ibland kommer det kännas som att det går snabbt framåt, och ibland kommer det kännas som om utvecklingen går bakåt. Då gäller det att lita på vad man gör och ha tålamod. Processen går framåt, men det är naturligt att den kommer innehålla toppar och dalar. Den känslomässiga obalansen ligger nämligen olika djupt, därför kan processen liknas vid att arbeta sig igenom skalen på en lök, lager efter lager. När man tagit sig igenom ett lager, följer en lättsammare och lyckligare period för en kort stund, men snart börjar arbetet med lagret under, och då kommer det kännas jobbigare ett tag igen, osv. Hur många lager det finns varierar säkert från person till person, men räkna med att det finns många, och att samma tankar och känslor ibland kan finnas med i flera lager. Så att man får släppa helheten i etapper eller steg.

Att släppa sitt bagage är en energimässig ansträngning för kropp och själ. Under den perioden kommer man inte fungera på toppen av sin förmåga. Det är en stor fördel om man kan avsätta lite extra tid i vardagen, både för processen och för återhämtning emellanåt. Kanske kommer man vara trött i perioder, ha svårt att sova, drömma mycket, vara mindre social och behöva mer egentid. Gå på känsla och försök att ge kropp och själ vad du känner att de behöver för att ta sig igenom det här på bästa möjliga sätt.

Det är också så att negativiteten kommer att störa effektiviteten i processen, speciellt i början när bagaget är så påtagligt. Man kommer inte ha förutsättningarna att praktisera det avslappnade och tillåtande tillståndet intill perfektion. Det är viktigt att inte vara för hård mot sig själv. Alla är barn i början, och även om man inte lyckas perfekt, så kommer det vara tillräckligt bra för att processen ska dra igång, och för att saker ska hända. Och för varje gång man tagit ett steg har man en helt ny och stabilare grund att utgå ifrån när det är dags att ta nästa steg. Så man kommer att bli effektivare och effektivare ju längre man kommer och ju mer negativitet man lyckas släppa.

Vad det handlar om är mer eller mindre att konfrontera sina rädslor, alla starka känslor och negativa tankar. En känsla har alltid föranletts av en tanke. Och känslor kan i sin tur leda till rent fysisk smärta. Man kan säga att det handlar om en tvåstegs-raket. Steg ett är att lyfta upp den obalanserade energin till ytan. Steg två är att låta en stark medvetenhet desarmera den, och konvertera den till balanserad energi igen. I skolan har man fått lära sig att energi varken kan skapas eller förstöras, bara ombildas och ändra form. Min erfarenhet är att det stämmer, och att släppa bagage, är samma sak som att konvertera, och omvandla, sin energi, från kaos till balans.

Det går inte att komma undan några rädslor, eller några jobbiga tankar. Allt behöver komma fram i ljuset, och förr eller senare kommer det göra det, vare sig man vill det eller inte. I princip innebär det att man kommer återuppleva allt man gått i genom i livet, varje obalanserad tanke och varje obalanserad känsla. Det är inget man behöver ha koll på, eller ta ansvar för på egen hand. För så snart processen är igång, så kommer det som behöver komma fram, att komma fram. Och det kommer göra det i en ordning och takt som passar dig bäst.

Balans är inget magiskt eller saligt tillstånd. Man kommer fortfarande behöva gå igenom med- och motgångar, men det är på en annan nivå, och man kommer känna sig så mycket starkare och friare som människa. Man kommer inte vara beroende av andra längre, och man kommer känna att man äntligen kan vara sig själv fullt ut. Det handlar mer ett inre och yttre lugn, en harmoni, ett styrka och ett oberoende. Som en ny klarsynthet, starkare intuition och klokhet. Man kommer fortfarande känna känslor, men de kommer inte ta över på samma sätt. Man kommer inte längre att vara utlämnad åt dem, och man kommer inte må dåligt av dem.

Att ta det här steget, är någonting som alla själar måste göra någon gång. Några få har redan gjort det, i tidigare liv, och för andra har det blivit dags nu. En del har så mycket kvar att jobba på för att hitta medvetenheten, att de kan behöva ett eller två liv till innan det blivit dags för dem. Varje person kommer känna innerst inne när det är dags. Det kan låta som att processen kräver mycket tid och energi, och det är sant, men det är ändå otroligt lite relativt ett helt liv, eller relativt alla liv man har, och kommer att leva. För balansen och kunskapen om balans är något man tar med sig när man väl tagit steget. Och att ta det steget är förmodligen den viktigaste och finaste investeringen du kan göra i dig själv och resultatet kommer komma till stor glädje för alla runt omkring dig.

Du står på gränsen till en ny verklighet, och ett nytt sätt att se världen.
…Och du har allt att vinna.

Att Släppa Sitt Bagage (del 1)

Kanske är det här den längsta och viktigaste texten jag kommer skriva. För det är en sak med medvetenhet och förståelse, och en annan att väva in den förståelsen i sitt dagliga liv. Att inte bara förstå principen om balans, utan att faktiskt leva den.

Obalans är ett tillstånd där en människas och själs energi inte är i jämvikt. Istället för att vara harmonisk och interagera med sin omgivning på ett harmoniskt vis, är energin kaotisk, och interagerar med sin omgivning på ett kaotiskt vis. En balanserad energi kommer resultera i en harmonisk livsupplevelse, medan en obalanserad energi kommer resultera i yttre och inre kaos.

Eftersom obalansen inte är en naturlig jämvikt, så krävs det arbete både för att skapa och upprätthålla den. När jag pratar om obalans så pratar jag framför allt om en känslomässig obalans, eller negativitet, som man fyllt upp sin energi med. En negativitet som kommer lägga sitt finger i, och prägla, allt man gör och tar sig för. Obalans kan skapas på två sätt, dels genom att blunda för, och stänga in känslor och tankar som känns jobbiga, och som man inte orkar att konfrontera. Och dels genom överdriven identifiering med sina tankar och känslor. Och obalans kan skapas både av överdriven identifiering med negativa känslor, och med positiva känslor.

Att ett omedvetet fokus bland många ligger på problem och negativitet, hänger till stor del ihop med vår fysiska hjärna. Vi existerar som själar i en energiform, men vårt transportmedel och verktyg här på jorden är vår kropp, vår hjärna, vårt hjärta osv. Man ska veta att, även om vår hjärna är komplex, så är den framför allt en överlevnadsmaskin, vars uppgift det är att ta hand om vår kropp på bästa möjliga vis. Det innebär att ständigt ta in och analysera sin omgivning för att kunna fatta så bra beslut som möjligt. En stor del av detta innefattar att överväga olika risker, för att försöka säkerställa att man utsätter sig för så få risker som möjligt. Därför blir den omedvetna konsekvensen ett stort fokus på problem, risker och ”värsta”-scenarier. Är man inte medveten om hur hjärnan arbetar, och varför, är det lätt att ryckas med.

Men har man tappat balansen så går det att återfå den, och har man hittat en medveten balans kommer man därifrån inte att skapa någon ny negativitet. För att man kommer ha kunskapen, den inre styrkan och man kommer att veta bättre än att gå den vägen. Därför är steget till balans så principiellt stort och kanske det viktigaste steget en människa kommer ta i sin utveckling. Samtidigt ska man veta att det tar tid, och kommer kräva en hel del. Det går att rensa ut negativitet och känslomässigt bagage genom olika energimetoder och behandlingar, men även om det låter som ett bekvämt alternativ, finns det en del nackdelar med att välja den vägen. Dels kommer det bli rätt dyrt i längden, och dessutom kan det vara svårt att få en tät regelbundenhet i arbetet, vilket innebär att det kommer ta längre tid än man kanske räknat med. Sen är det alltid problem att släppa bagage omedvetet, på det sättet, för risken är väldigt stor att man snabbt återskapar det man släppt. Just för att medvetenheten och förståelsen inte finns invävd i processen på samma sätt.

En i sådana fall säkrare väg att gå, är att medvetet släppa sitt känslomässiga bagage. Fördelarna är att man kommer vara medvetet inblandad i varje fas av processen. Vilket i slutänden kommer ge en klarare och tydligare förståelse, både av processen i sig, och balansens energi och funktion. Att medvetet släppa sitt bagage kostar inga pengar, och man kan ta sig tid till det när det passar bäst i vardagen.

Det är viktigt att förstå hur bagage skapas, för negativiteten omvandlas till balanserad energi på ett liknande sätt. Har man bagage så kommer det att göra sig påmint. Till exempel kanske man har obearbetad sorg inom sig. Om man, när sorgen kommer, försöker blunda för den, ignorera den eller på annat sätt försöker distrahera sig från den, så innebär det att man omedvetet ger känslan ett högt värde, och gör den viktig genom sitt omedvetna fokus. Det är arbete och en insats som kommer hålla liv i obalansen, och hålla kvar sorgen, och rädslan för sorgen, inombords. Resultatet blir liknande om man identifierar sig med sorgen när den dyker upp. Det är nämligen en sak att känna sorg, och en helt annan att identifiera sig som en sorgsen person. Även då ger man fokus och ny energi åt negativiteten, och håller kvar den.

Bär man på bagage så går det inte att undvika att bagaget emellanåt försöker komma upp till ytan. Det är en naturlig process, eftersom bagaget är obalanserat och naturen och livets strävan hela tiden är mot balans och jämvikt. Hur man förhåller sig till bagaget när det dyker upp, är nyckeln. Steg ett är att tillåta allt som vill komma fram, att få komma fram. Försök inte trycka undan eller hålla tillbaka något. Steg två är att tillåta känslan att finnas och kännas inom dig, utan att ta åt sig, identifiera sig med den eller se den som något personligt. Dyker sorg upp ska man tillåta sorgen att finnas, men utan att se den som något personligt, utan bara en känsla.

Principen bakom detta är att den känslomässigt obalanserade energin inte längre får något fokus från din sida. Och det är fokus som den energin lever av. Utan ditt fokus kan den inte leva, och kommer sakta men säkert att mattas av, tonas ut och långsamt försvinna. Och det fungerar verkligen i praktiken. Däremot är det svårt att praktisera den här principen samtidigt som man är distraherad eller upptagen av annat. Därför är det rekommenderat att skapa en stund av lugn och ro i sin vardag, där man sitter eller ligger ner, slappnar av, blundar och låter kroppen välja vad den vill lyfta fram eller fokusera på. För att komma igång räcker det med en halvtimme om dagen. På sätt och vis kan attityden jämföras med att släppa garden, att helt enkelt ge upp inför det som känts jobbigt, och bara låta det som vill hända, hända.

Bakom det här finns en fantastisk underliggande intelligens, som ser helheten på ett helt annat sätt. Ingenting kommer dyka upp, som du inte också i ditt nuvarande tillstånd är mogen till och kapabel att släppa. Även om det kan kännas jobbigt ibland, så kan du lita på att du är väl omhändertagen av en intelligens som alltid kommer se till ditt långsiktiga bästa. Samma intelligens kommer också hjälpa dig att ta tag i de tyngre bitarna av ditt bagage, och de delar som du omedvetet blundar för. Och det kommer att ske på ett fysiskt handgripligt sätt genom att du försätts i situationer, eller möter människor, som väcker negativiteten du blundat för till liv inom dig, på ett sätt som det inte är meningen att du ska ignorera.

(Fortsättning följer…)

Behov

Vår fysiska kropp har vissa, ganska tydligt definierade, behov. I grund och botten handlar det om överlevnad. Vi klarar oss inte speciellt länge utan mat att äta, vatten att dricka och luft att andas. Det är så vi är skapade. Som levande varelser har vi fantastiska möjligheter, men också reella begränsningar, som vi måste ta hänsyn till. Man kan tycka att många olika saker är viktiga, men den rena överlevnaden är ändå grunden vi står på. Tar vi hand om den delen av våra liv, har vi en plattform att utgå ifrån när det gäller övriga behov, eller önskningar. Exempel på en sådan önskan, kan vara att äta nyttigt och röra på sig. Det handlar mindre om kortsiktig överlevnad, och mer om långsiktig kvalitet på det liv man lever.

Mer intressant, och komplext, blir det om man beaktar en persons mentala hälsa. Där finns inte akuta behov på samma sätt. Samtidigt är den mentala hälsan otroligt viktig för den upplevda livskvaliteten. Mycket av det som vi tror, och har lärt oss, att vi behöver, har förmodligen inte mycket med hälsa, lycka och livskvalitet att göra. Som exempel skulle man kunna nämna massor av materiella ting. Det är inget som säger att vi kommer vara lyckligare av att ha den senaste mobiltelefonen. Snarare är det så, som med så mycket annat, att lycka är något som finns inuti en människa. Och sin lycka går det alltid att få kontakt med, oavsett yttre omständigheter. Det finns alltid något att glädjas åt, oavsett hur mörk situationen ser ut.

Trots att det inte, på samma sätt, finns uttalade mentala behov, delar många människor samma önskningar, och man väljer att prioritera liknande upplevelser i livet. Trots att det kanske inte handlar om behov, så handlar det om välbefinnande och livskvalitet. Exempel på sådana önskningar kan vara:

1. Sysselsättning. Man vill ha ett jobb att gå till, eller en funktion att fylla. Man vill ha någonting att göra, och man vill känna att man gör något meningsfullt med sin tid. Att man skapar ett värde, både för sig själv och andra.

2. Vänner. Man vill känna att man tillhör en grupp. Man vill utbyta berättelser och erfarenheter med varandra och dela glädjen att aktivt göra saker tillsammans.

3. Partner. För många är det viktigt att ha en vän som man står närmare än andra. Någon som man vill dela mer tid med, och en intimare del av sin vardag.

4. Fysisk rörelse. Kroppen är ett fantastiskt verktyg, och den är uppbyggd för att användas. De allra flesta tycker om att röra sig eller motionera, på ett eller annat sätt.

5. Kreativitet. Jag tror att alla människor har en inbyggd längtan av att bygga upp, eller skapa, någonting. Vilken form kreativiteten tar spelar mindre roll. I mångt och mycket kan man egentligen se varje aktiv handling som ett kreativt uttryck.

6. Fysisk närhet. Vi är individer, men också flockdjur och sociala varelser. De allra flesta människor skulle uppskatta en kram från en person man tycker om. Det är skönt att röra någon ibland, och det kan vara skönt att bli berörd.

7. Familj. Att bygga upp och skapa en familj, kan vara otroligt spännande och lärorikt. Ett äventyr som tar mycket tid och energi, men som kan ge en otrolig tillfredställelse och räcka livet ut.

8. Sex. Att vi är sexuella varelser är jag övertygad om. Definitionen för vad sex är kan däremot säkert variera från person till person, men den sexuella biten är en viktig och naturlig del av vem vi är. Sexuell energi är också nära besläktad med den kreativa energin, och känslan av att skapa något.

9. Utveckling. Det är oftast spännande att lära sig nya saker. Många reser för att upptäcka andra länder och andra kulturer. Att lära sig och att utvecklas som människa är en stark drivkraft.

10. Bekräftelse. Det är skönt att känna sig bekräftad, oavsett varifrån bekräftelsen kommer. Ju osäkrare man är i sig själv, desto viktigare blir bekräftelsen från andra.

11. Mening. Att hitta en mening i livet handlar lika mycket om att hitta en röd tråd. En grundstomme som skänker ett värde till allt man gör, tänker, känner och går igenom.

Inget av de här områdena är ett behov, i den meningen att det inte går att leva utan dem. Samtidigt finns punkterna där, och de spelar roll. För ett liv som enbart handlar om att överleva kommer uppfattas som väldigt tomt och innehållslöst. Ju mer innehåll vi fyller våra liv med, desto rikare kommer vi att uppleva dem. Och innehåll är inte alltid lika med aktivitet. Faktum är att för mycket aktivitet kan göra att man missar mycket av livets innehåll. För att man inte hinner med, och för att man inte tar sig tid.

Lägg märke till att jag ingenstans har nämnt pengar eller materiell standard. Och det är medvetet, inte för att det inte spelar roll, utan för att pengar och materiella ting egentligen inte har ett värde, förrän de används. Och när de används är det nästan uteslutande som ett verktyg för att uppnå någon av de elva ursprungliga punkterna.

Jag har full förståelse för de som jagar vad de upplever sig behöva, i syfte att fylla sina liv med innehåll. Och jag skulle säga att det är naturligt, och inte på något vis fel. Samtidigt kan jakten ändå leda till något negativt, som man inte hade tänkt sig. Nyckeln, och det som fäller avgörandet, är somi så många andra sammanhang, drivkraften. För det är drivkraften som är energin och utstrålningen. Och det är energin man skickar ut, som attraherar energin man får tillbaka. Drivs sökandet av negativa känslor, kommer man attrahera negativa upplevelser och en negativ verklighet. Drivs sökandet av positiva känslor, livsglädje och kärlek, kommer man attrahera en positiv verklighet.

Samtidigt är drivkraften svår att fejka. För att den kommer så djupt inifrån. Men en balanserad själs drivkraft kommer att vara positiv, och det är vägen att gå. För att, när man har hittat balansen, kommer den genomsyra allt man gör och varje steg man tar. Det är därför balans är så viktigt, och det är därför balans är startpunkten, om man på allvar vill förändra sitt liv och sin livsupplevelse.

Bagage

Som själar har vi en gång fötts, bekymmerslösa och oskuldsfulla, men samtidigt fullständigt omedvetna om oss själva och vår omvärld. Det skulle inte vara helt rättvisande att kalla det ursprunglig energitillståndet för balanserat, eftersom det inte handlade om en medveten balans, men energin var fri från negativitet. Man skulle kunna tycka att det låter som en härlig plats att befinna sig på, utan bekymmer och till synes utan ansvar. Men samtidigt handlar det om en väldigt bräcklig jämvikt, som att balansera på en lina. Så länge inget oförutsett händer är situationen under kontroll, men så fort det kommer en vindby eller liknande, riskerar man att tappa balansen.

Och det fysiska livet är inte statiskt. Det är i ständig förändring, och kommer att visa upp många ansikten. En existens kommer alltid innehålla både med- och motgångar, och massor av nyanser mellan svart och vitt. Och det är inte lätt, att som omedveten, hantera de första motgångarna. Man vet inte vad det handlar om, och inte varför det sker. Man känner inte igen, och förstår inte, de negativa känslorna och tankarna som vaknar till liv. Som ifrågasätter och kritiserar. Vet man inte bättre, är det lätt att tro på dem. Och rätt som det är har man hamnat i en negativ, tanke- och känslomässig,  spiral. Eftersom tvivlen och de negativa känslorna som skapas när man tror på tankarna, föder ny negativitet och nya motgångar.

Den här processen går i själva verket inte så fort som det verkar när jag skriver om den, utan kan säkert ta många livstider. Men när negativiteten väl är etablerad är den svår att bli av med, och genom alla tider har de flesta människor burit på mer, eller mindre, bagage. Bagage, som är en känslomässig negativitet som man fyllt upp sin energi, och sin varelse, med. Negativiteten är mentalt och fysiskt tung att bära, och kommer manifesteras i motgångar och otur. För att den, genom att den naturligt får så mycket omedvetet fokus, från personen i fråga, har en enorm skaparkraft.

Bagage är något som både kan lagras i en persons själ, och fysiskt, i den kropp man har. Det fysiska bagaget, negativitet och obalans, är också något som man, genom arv, kan föra vidare till sina barn, barnbarn osv. Förutom att miljön spelar roll. Att växa upp, och uppfostras, in i ett samhälle som är uppbyggt på en negativ bild av verkligheten, av människor som själva är obalanserade, kan i princip bara leda till ett resultat. Att man fortsätter föda negativiteten.

Möjligen låter det här som ett stort problem, och det är det, men bara under en, för mänskligheten och för varje individuell själ, relativt kort tid. Och fenomenet är naturligt. Det är en del i en mognadsprocess. Som ett barn går igenom en trotsålder, och massor av andra faser, på sin väg mot vuxenlivet. Och tittar man på hela en persons liv, känns trotsåldern som en obetydlig parantes i sammanhanget. Den fyller en funktion, men den stör inte helheten.

Anledningen att man måste gå igenom en obalanserad och negativ fas i sin existens, är för att det är ett led i att hitta sin egen medvetenhet. Och för att man ska känna igen, och förstå vikten av, medveten balans. Att böra på ett tungt bagage, kan vara otroligt jobbigt, men efteråt kommer det att ha varit en ovärderlig upplevelse att ha med sig. Lite grann som att göra militärtjänst. Väl där är det otroligt jobbigt, och man skulle göra vad som helst för att slippa, men efteråt kommer man mest ihåg de roliga minnena. Samtidigt som man uppskattar sin mest grundläggande frihet, för att man vet hur det känns att inte ha den, och tvingas lyda någon annans order. Att ha gått igenom en fas av obalans bygger karaktär och djup hos en person. Det utvecklar ödmjukhet, tacksamhet, uppskattning och lugn.

Hur mycket bagage man behöver bära på, och hur länge, varierar från individ till individ. Det räcker med att man har förstått, och att poängen har nått fram, men för en del tar det väldigt lång tid. För andra går det fort. Det är inte svårt att se tillbaka några hundra år i historien, och förstå att livet inte var speciellt lätt då. Det var tufft, och det var det för att människorna och samhället omedvetet gjorde det tufft. Det finns inget som säger att det var tvunget att vara så, det var ett individuellt, och kollektivt, val. För att man inte visste bättre kan man hävda, men det var fortfarande ett val, och konsekvenserna var man själv ansvariga för. Även om man inte var medveten om det.

Sen dess har mycket blivit bättre, men bagaget och negativiteten hos människorna finns kvar, men i lite annan form. Det är bara att titta på kvällstidningarnas löpsedlar, tv:s dokusåpor, eller vad som helst. Samtidigt lever vi i spännande tider, för just nu håller vi, som mänsklighet, på att förbereda oss för att ta det stora steget från obalans till balans. Och det kan bara tas om man släpper sitt bagage. Det är ett kollektiv steg vi kommer att ta som invånare på den här planeten, men steget kommer inte tas i ett stort kliv, utan i många små steg. För det är individerna som skapar helheten, och det är individerna som kommer att ta steget.

Ett steg för en balanserad tillvaro och harmonisk samexistens. Ett kliv in i en helt ny och behagligare energimässig vibration, som kommer skapa förutsättningar för en lyckligare och mer inspirerande framtid. En bättre värld, som vi har möjlighet att bygga tillsammans. All förändring kommer inifrån, och det börjar med ett val.

Ödet

Vi existerar som intelligent energi. Samtidigt kan man säga att vi består av mindre beståndsdelar, som var för sig har en intelligens, även om de också är del av en större helhet. På samma sätt ser jag det som att vi människor, även om vi är intelligenta och medvetna, även i vår tur är del av en större helhet. En helhet, tillsammans med alla andra människor, som med största sannolikhet har en intelligens och ett medvetande. En underliggande intelligens som genomsyrar hela vår existens, allt vi ser, tänker, upplever och känner. Sannolikt har den intelligensen en betydligt större helhetssyn och förståelse, än vi, som ingående delar, har möjlighet till.
 
Jag anser att vi föds och existerar som själar. Att leva ett fysiskt liv handlar om flera saker. Framför allt är det en exklusiv upplevelse att ha, och använda en fysisk kropp. Det är svårt, eller omöjligt, att jämföra med något annat. Sen kan man se det som en skola, för, i kanske ännu högre utsträckning, handlar det om utveckling och förståelse. Alla som har egna barn, vet att det är svårt att få barn att förstå bara genom att säga någonting till dem. Det går in genom ena örat, och ut genom andra. I och med att de inte har en personlig relation till, och erfarenhet av, det man försöker berätta, så är det svårt för dem att ta det till sig. Det existerar en distans som är svår att överbrygga. Det är samma sak för oss själar.
 
Men att leva ett fysiskt är annorlunda. Från första andetaget kastas man in i hetluften. Allt man är med om blir, i högsta grad, påtagligt och personligt. Man får möjlighet att göra val, men vad som är ännu viktigare, är att man får, ovillkorligen, uppleva och ta konsekvenserna av sina val. Som skola är den fysiska existensen otroligt effektiv. Den bygger upp djup, medvetenhet, tacksamhet, ödmjukhet, förståelse och klokhet hos en människa och själ. Därför lever vi fysiska liv, för att vi behöver det, men också för upplevelsen. Som individer har vi ett val, och vi har en stor makt över våra liv, men samtidigt är vi alla delar i en större helhet, och vare sig vi vill det eller ej, är det något som har inflytande över, och påverkar oss.
 
Jag tror, och min erfarenhet är, att det finns en plan. Inför varje fysiskt liv som inleds, och i koordination med alla andra liv och allt omkring oss. Ett öde, som vi förmodligen, i stor utsträckning, medvetet eller omedvetet, varit med och bestämt. Det är en lös plan, som en röd tråd som går igenom en människas liv. Delar av vad vi ska uppleva är förutbestämt, men samtidigt har vi stor frihet att uppleva allt möjligt som vi är nyfikna på, emellan de här fasta punkterna. Beroende på val vi gör kan vi också delvis skjuta upp vårt öde, eller välja att försöka motarbeta det.
 
Som samhället är uppbyggt och ser ut idag, handlar det mycket om att jämföra sig med andra. Det är sällan konstruktivt, och eftersom drivkraften för jämförelsen är negativ och obalanserad, kommer resultatet inte att generera något positivt. För det finns inte två individer som har exakt samma förutsättningar. Att tävla är ok, men tävla mot dig själv, och se till att drivkraften och motivationen är balanserad och positiv.
 
Vi har alla olika öden. Det kommer att vara lättare för en person att uppnå något, om det ligger i personens öde. En annan person har också möjlighet att uppnå samma sak, men det kommer krävas otroligt mycket mer av arbete, ansträngning, målmedvetenhet och fokus. Det finns ingen person vars öde är elakt, orättvist eller dåligt. Om man följer sitt livs energiström, och sin plan, kommer man alltid få det man behöver, vill ha och önskar lära sig. Befinner man sig tidigt i sin själsliga utveckling, kan man räkna med att behöva gå igenom motgångar i en större utsträckning. Då handlar livet mindre om att få det man vill ha, och mer om att få de upplevelser man behöver, för sin utveckling. Men inget liv består enbart av motgångar, även i det mörkaste mörker kommer det finnas ljusglimtar. På samma sätt som inget liv kommer innehålla enbart medgångar.
 
Att följa sitt öde kommer att kännas intuitionsmässigt rätt, och man kommer att uppleva att pusselbitar  faller på plats och att man ofta har tur. Att kämpa emot sitt öde, och kämpa emot sig själv, kommer att kännas jobbigt och man kommer ha mycket otur. Livet blir en konstant kamp, och man ställs inför motgång efter motgång. För att man försöker avvika från universums balans. Man kan jämföra det med att flyta med en ström i en flod. Flyter man medströms blir resan behaglig, avkopplande och man kommer hinna se sig omkring och uppleva mycket mer. Samtidigt som man kommer längre. Att försöka simma motströms kommer att vara otroligt jobbigt, men kommer inte komma någonstans, och man kommer varken ha tid eller ork att se eller bry sig om det som händer runt omkring en.
 
Alla människor har ett öde, och många människors öde är sammanvävda. Träffar man en person som är osannolikt att träffa, samtidigt som man inser att mötet är av stor vikt för ens liv, handlar det om ödet. Och det är lätt att bli imponerad över hur otroligt välplanerat och organiserat allt verkar, så fort man skrapar under den slumpartade ytan.
 
En balanserad och bagagefri människa kommer genom intuition kunna känna vilken väg som är rätt för just dem att gå. Och att följa sitt öde behöver inte vara tråkigt och förutsägbart. Faktum är att det sannolikt kommer ge precis den livsupplevelse som man önskar och behöver. Det kommer att öppna för möjligheten att ta del av det liv som man egentligen, innerst inne, drömmer om.