Att Agera Domare

Obalansen kan ta väldigt olika uttryck, från individ till individ, beroende av personlighet. Hur den kommer se ut, hänger ihop med individuella egenskaper, var man befinner sig i sin utveckling och hur medveten och känslig man är för intryck utifrån. Att vara känslig, behöver inte vara något negativt, men i kombination med avsaknad av den inre trygghet, som en energi i balans erbjuder, kan konsekvensen bli dålig självkänsla och dåligt självförtroende. Grunden är ofta dålig självkänsla, som sedan gärna sprider sig till självförtroendet.

Ofta handlar det om att obalanserat känsliga personer har en tendens att jämföra sig med andra, på de områden, och enligt de kriterier, som samhället och andra människor dikterar. En jämförelse som sällan för något gott med sig. Antingen lyckas man leva upp till kraven, och då är statusen plus minus noll, eller också lyckas man inte leva upp till alla krav, vilket kanske är troligast, och då ligger man på minus. Oavsett hur man ser det, så kommer en jämförelse sällan leda till att man anser sig ligga på plus.

Och när man sannolikt konstaterar att man som människa och individ kommer till korta på ett eller flera områden, tar man på sig en ny roll. Rollen som domare. Man kan döma andra, för att de inte lever upp till dina krav, men det är kanske både vanligare och värre när man använder sin påtagna domar-roll för att döma sig själv. Man dömer sig själv för att man inte klarar att leva upp till sina egna krav. Krav som ofta är tagna rakt av, utifrån vad man gissar att andra tycker och tänker, eller tycker är bra och dåligt. Och det är inte ovanligt att man, medvetet eller omedvetet, dömer sig själv till olika straff på grund av detta.

Att se brister i sig själv hänger ofta ihop med att se brister i andra. Och att inte acceptera sig själv som den man är, innebär ofta att man också har svårt att acceptera andra som de är. Och att, på det och andra sätt, inte acceptera världen och verkligheten som den ser ut och fungerar, innebär att man bygger upp en distans mellan bilden man har av verkligheten, och verkligheten som den faktiskt ser ut. En obalanserad distans som hindrar medvetet skapande, och hindrar dig från att se sanningen. Den gör dig bortkopplad från livet, nuet och verkligheten.

Men allt det här är egentligen en intern process, någonting som enbart händer i den berörda människans eget huvud. Det är där hela scenariot, domstolsförhandlingarna, och längre fram, även verkställandet av bestraffningen sker. Och det är ingen annan som direkt berörs. Och det kommer egentligen inget gott utav det hela heller. Om man konstaterar att man inte är nöjd med sig själv kan det leda till att man anstränger sig hårdare, i förhoppningen att uppnå bättre resultat. Problemet då, som i många andra fall, är drivkraften. När drivkraften är obalanserade och negativa känslor om sig själv, så innebär det att man enbart kommer dra till sig resultat som är obalanserade och negativa. För att lika attraherar lika.

Det som är positivt, i allt det negativa, är att den här typen av beteende långsamt kommer att leda till ökat medvetande. I och med att man förr eller senare kommer koppla ihop beteenden, känslor och drivkrafter med resultat och konsekvenser. Och när det man tror på och har försökt många, många gånger, inte fungerar, kan det vara läge att välja en ny väg. Och prova någonting nytt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s