Utbrändhet (del 1)

Jag har fått önskemålet att titta på ämnet utbrändhet. Det är ingenting jag har egen erfarenhet av, men jag kan självklart se att det är ett utbrett problem som många människor lider av i sin vardag. Som jag ser det handlar det om att man, medvetet eller omedvetet, lägger så stor press på sig själv att man till slut inte, med hälsan i behåll, klarar att leva upp till sina egna förväntningar.

Kanske är det nu någon som invänder att pressen de upplever kommer utifrån, inte från de själva, och det kan ses som både rätt och fel. Bilden av vem du måste vara och vad du måste klara för att leva upp till något i en del människors och ofta i samhällets ögon må komma utifrån. Men det är bara en bild av verkligheten, bara en bild av sanningen och bara en bild av dig. Varje människa är född med en fri vilja och ett fritt val. Vissa val får stora konsekvenser, andra små, men det är inte samma sak som att du inte har något val, eller att du inte har några alternativ.

Varje sekund som du lever skapar du dig själv och ditt liv utifrån den bild du har av dig själv och utifrån de tankar du tänker om vem du är. För alla tankar är skapande, antingen ögonblickligen eller med en tidsförskjutning. Samhället och dess bild av verkligheten är i många fall vad man skulle kunna definiera som sjuk och väldigt långt ifrån den kärleksfulla och fria energi som livet egentligen strävar efter.

Det är alltså varje individs val vilken sanning och vilken bild man köper av vem man är och vilka krav som ställs på personlighet, agerande och resultat. De flesta av oss uppfostras in i omedvetenhet, maktlöshet, hjälplöshet och beroende. Med en stark tro på auktoriteter i form av tex politiker, samhälle och media i alla dess former, men en svag tro på oss själva, vår egen förmåga och framför allt vårt eget omdöme. Så har vi vår tradition med Jantelagen. Därför väljer många omedvetet och okritiskt att köpa samhällets sanning, om vem vi är, hur vi ska vara och vad vi ska göra.

Risken är överhängande att man vid ett sådant köp får med sig en uppsjö av krav och förväntningar. Många gånger i en omfattning som egentligen skulle vara fullständigt orimligt för vem som helst att ta på sig. Samtidigt handlar det fortfarande om en illusion, om någon annans bild och om någon annans krav. Det blir inte din bild, din sanning och din upplevelse av verkligheten förrän du tror på den. Men det är ditt val och du kan när som helst göra ett annat val, om du känner att det skulle gagna dig bättre eller göra dig lyckligare. Man får hela tiden en ny chans. En chans där man kan välja samma sak, eller välja något annat. Man kan också vara passiv och känna att man struntar i att välja, vilket i allra högsta grad också är ett val.

Orsaken till utbrändhet skulle jag därför säga är att man ställer orimligt höga krav på sig själv. Orsaken till det är ofta att man okritiskt köper en orimlig bild av verkligheten. En bild som ofta kommer från någon annan, inte från dig själv. En anledning att det sker är sannolikt omedvetenhet, baserat på bristande eller rent av felaktig information om vad som är sant. Många förstår nog inte att de alltid har ett val, att deras tankar blir deras sanning och deras sanning blir deras liv. Om man då bygger sin sanning på någon annans tankar är det lätt att se att det riskerar att uppstå en konflikt där du, din frihet och din hälsa hamnar i kläm.

Det kan också vara värt att upprepa att vi som själar är kärlek, frihet och liv, som egentligen är samma sak. Alltid när vi på något sätt inskränker vår frihet tar vi ett steg bort från kärleken och vi känner oss mindre levande. Och det känns fel och jobbigt, för att det tar oss bort ifrån den vi är, och bort ifrån vår själs sanning om oss själva. Och när vi inte lever vår själs sanning så lever vi en lögn, en lögn om oss själva. Där vi är små, obetydliga, avskilda och instängda, istället för stora, lyckliga, fria och en del av varandra. För lycka är känslan av kärlek, och den känns när man är i kontakt med sin själ och den man verkligen är innerst inne.

Att utbrändhet har blivit ett så utbrett fenomen tror jag man får se i ljuset av var vi befinner oss idag som mänsklighet. Livet vill väcka oss och göra oss medvetna om vad vi är och om vad vår värld är, men vi fortsätter blunda, vi skjuter ifrån oss, vi vill inte veta och vi fortsätter att välja ”fel”. I många avseenden väljer en majoritet av oss att skapa en ”sämre” och jobbigare värld idag, än vi gjorde nyss. Det som kommer att hända då är att väckarklockan kommer att ringa högre och intensivare för varje gång vi väljer ”fel”. Tills saker och ting har blivit så illa att det till slut blir jobbigare att fortsätta blunda än att inte göra det. Ibland kan saker behöva bli sämre, innan de kan bli bättre.

(Fortsättning följer…)

(Fortsätt att skicka in frågor, funderingar och förslag på ämnen för kommande inlägg. Jag tittar på dem så snart jag har möjlighet och jag är väldigt tacksam för varje bidrag.)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s